Ett tag låg även skivans samtliga spår på Itunes topp 100-lista för mest sålda enskilda låtar.
I samma stund som man skriver in namnet Amanda Jenssen i sökrutan på Google upptäcker man även ett nätverk av Amandafans som är organiserade och aktiva på ett sätt som inte liknar något annat i svensk pophistoria.
Fanklubbar har alltid funnits i popmusiken. Särskilt på 1950- och 1960-talen var de en viktig del av branschen. Skillnaden i fallet Amanda Jenssen är att fansen inte är samlade på en plats. I stället har de genom nätet skapat ett utspritt kontaktnät som vuxit fram organiskt.
Till skillnad från tidigare Idol-idoler som Darin är det heller inte tonårsfans som är de mest aktiva. Många av de som skriver dagliga inlägg om Amanda är över 30 år, en av de mest tongivande har fyllt 53.
Ett första tecken på Amandafansens inflytande var när de inför Idol-finalen uppmanade alla som gillade Amanda att INTE rösta på henne. De hade lärt sig läxan från tidigare Idol-tävlingar. De visste att vinnaren fyras av som en nyårsraket och lika snabbt sjunker till marken.
Ett annat tecken är att benämningarna Amandafeber och Jenssenfeber har använts så mycket att de till slut fått ett medicinskt namn: Morbus Amandophilus Chronicum.
Samma namn har nu tryckts på en väldigt snygg t-shirt. Men varken slogan eller tröja kommer från skivbolaget utan från fansen på nätet. T-shirten har också gjorts helt utan vinstintresse. Sjukdomsinsikten, som förkortas M.A.C, används mer som en intern blinkning.
När jag spårade upphovet till t-shirten kom jag till Sara Stylbäck, 33 år, som till vardags jobbar på SVT-Sport, text-tv och webb.
”Sist jag blev drabbad av musik på det här sättet var det R.E.M. och grunge, tidigt nittiotal”, säger Sara.
”Det är häpnadsväckande att bete sig som en tonåring igen, men ganska härligt när man väl slutat kämpa emot.”
Idén att göra en t-shirt fick hon i en diskussion på Allt om tv, ett forum för tv-nördar där en av diskussionstrådarna i vintras övergick till att handla om Amanda. Därefter presenterades idén på Fanglobe, ett annat nätforum, där alla uppmanades att skicka in förslag på hur logotypen skulle se ut.
Själva uttrycket Morbus Amandophilus Chronicum hade de hittat på bloggen Krooks kommentarer, driven av Roger Krook, 53, skribent, föreläsare och konsult som på vägen även blivit ”Amanda-evangelist”, som han själv kallar det.
Roger Krook skriver i ett mail: ”Jag valde inte Amanda. Amanda valde mig och kanske räddade det mitt liv (eller åtminstone mitt goda humör). Rent statistiskt är det väl ganska osannolikt att en 19-årig tjej i en talangjakt ska se ut och låta som den swingsångerska jag behövde just då.”
Det hippa och moderna uttryck för Amandafeber som Roger Krook myntade i sin blogg visar sig komma från en betydligt äldre källa.
”Sjukdomskonceptet fick jag från Malte Lindeman”, berättar Roger Krook.
”Lyssnande på ’lindemän’ ger ett visst tillstånd som psykiatrikern Moltas beskriver det i lp-boxen Lindeman håller låda.”
Inte ens Lindeman själv hade kunnat hitta på en sådan historia.
GRADVALLS VAL
HYRFILM Before the devil knows you’re dead. Så här bra thrillers dyker det bara upp en eller två om året. Regissören Sidney Lumet, 83, borde ha blivit Oscarsnominerad för denna oförutsägbara bankrånarhistoria.
BOK Plura Jonsson, Resa genom ensamheten (Norstedts). När läste man senast en bok med ett språk som var så flödande och självklart? Man blir nästan förbannad på att skrivande kan framstå som så lätt.
BLOGG Emilie of Oskarshamn. Amanda Jenssen förlöser även en ny generation skribenter. Om låten Maple trees skriver Emilie Kilström: ”Om du kan hitta en bättre hyllning till våren ring 1-800-DU-HAR-FEL”. |
|